Våld och hbtq
Här kan du läsa om hur du inom tand-, hälso- och sjukvården behöver vara uppmärksam på att våld förekommer i alla slags relationer, oavsett könsidentitet och sexuell läggning. Du kan också läsa om vad som är specifikt för våld i hbtq-relationer. Längst ner finns en ordlista.
Våld i nära relationer likställs ofta med mäns våld mot kvinnor. Samhällsinstanser som möter personer som kan vara våldsutsatta eller våldsutövande i en nära relation utgår ofta, liksom samhället i stort, från heteronormen. Inrotade föreställningar om kvinnligt och manligt har betydelse för hur våld i hbtq-relationer tolkas av andra. Det finns exempelvis ett grundantagande om kvinnor som offer och män som förövare. När motsatsen inträffar har omgivningen svårt att förstå våldet. Det är viktigt att i patientmötet utmana sina egna fördomar. Till exempel kan personen som uppfattas som ”den goda vännen” som följer med vid vårdbesöket i själva verket vara en partner som utövar våld.
Våld i hbtq-relationer
Våldsmönstret ser ofta likadant ut i olika slags parrelationer – oavsett kön, könsidentitet och sexuell läggning. Det handlar ofta om makt, kontroll och kyla varvat med värme och ömhet. Det kan i alla slags parrelationer också förekomma fysiskt, psykiskt och sexuellt våld samt kontrollerande beteende.
Något som kan vara specifikt för våld i hbtq-relationer är att den våldsutövande partnern kräver att den utsatta ska vara öppen med sin sexuella läggning inför omgivningen, som i sin tur kan vara ogillande. Partnern kan också hota med att avslöja den utsattas sexuella läggning. Det är inte ovanligt med konflikter i hbtq-relationer kring ursprungsfamiljer och vänner som kan vara allt ifrån ogillande till uttalat homo- och transfobiska. Detta kan medföra ytterligare anspänning på parrelationen och slitningar mellan familjemedlemmar kan utnyttjas av en partner i syfte att isolera.
Homo- och transfobiska attityder och heteronormen i samhället kan dessutom medföra en social och kulturell påfrestning på hbtq-relationer. Sådant som för olikkönade par är okomplicerat, som att hålla varandra i handen, pussas på stan eller bland familj och släkt, kan när ett samkönat par gör det mötas av ogillande, stirrande eller negativa kommentarer. Paret kan också behandlas som om de är kompisar istället för ett kärlekspar. Om omgivningen inte fullt ut erkänner paret bidrar det till en social isolering, eftersom de då blir mer hänvisade till varandra än ett olikkönat par. I många fall har paret ingen annan att vända sig till än varandra, och den bundenhet eller beroende som par vanligen känner till varandra förstärks. Eftersom psykologisk isolering med begränsande av partnerns livsutrymme kan vara ett inslag i våldsmönstret, kan en våldsutsatt i en hbtq-relation på det sättet bli utsatt för dubbel isolering.
Våld mot transpersoner
En våldsutövande partner kan utnyttja den patologisering av transpersoner och transfobi som finns i samhället för att orsaka emotionellt, psykiskt eller socialt lidande. Det kan till exempel handla om att en våldsutövande partner inte använder rätt pronomen, kallar personen för ”det” eller säger att personen inte är en ”riktig” kvinna eller man. Det är viktigt att komma ihåg att en våldsutövande partner till en transperson kan vara en heterosexuell cis-person som därför tillhör en mer socialt priviligierad grupp.
