Forskning – dödligt våld
VKV bedriver ett forskningsprojekt med namnet "Dödligt våld i nära relationer i Västra Götaland 2000-2016". Detta är ett omfattande forskningsprojekt som innehåller flera delar: kartläggning av hur många fall det rör sig om, analys av domar, registerstudier och intervjuer med anhöriga till offer och förövare.
Resultaten av projektet ska kunna leda till mer kunskap om viktiga riskfaktorer för dödligt våld i nära relationer, och i förlängningen hur man kan arbeta preventivt mot dödligt våld.
Projektet består av flera delstudier:
Delstudie 1
I delstudie 1 jämför forskarna registeruppgifter med kontrollgrupper. Dels jämförs uppgifter om förövare av dödligt våld gentemot en kontrollgrupp. Dels jämförs uppgifter om offer för dödligt våld jämfört med en kontrollgrupp. I kontrollgrupperna samlas personer av samma kön och ålder som den grupp som kontrollgruppen ska jämföras med. Bland annat jämförs ekonomisk situation, tidigare kriminalitet och kontakt med hälso- och sjukvården. Om viktiga skillnader hittas mellan kontrollgrupperna och offer eller förövare så kan dessa vara riskfaktorer.
Artikel 1.1
Socio-demographic and psychosocial characteristics of male and female perpetrators in intimate partner homicide: A case-control study from Region Västra Götaland, Sweden.
Carlsson L, Lysell H, Enander V, Örmon K, Lövestad S, Krantz G (2021), PLoS ONE 16(8): e0256064
Artikel 1.2
Health care utilization, mental disorders and behavioural disorders among perpetrators of intimate partner homicide in 2000–2016: A registry-based case-control study from Region Västra Götaland, Sweden
Lövestad S, Örmon K, Enander V, Krantz G (2024) PLoS ONE 19(2): e0298693
Delstudie 2
Delstudie 2 utgår från juridiskt material och underlaget här är framför allt domar. Genom en noggrann genomgång av anmälningar och förundersökningar har forskarna konstaterat att 59 personer har dödats av sin partner eller före detta partner under perioden för studien. Antalet förövare var 58 personer då en man dödade två kvinnor. Åtta förövare begick självmord innan någon rättegång kunde ske och dessa var alla män. Sammantaget har de 59 identifierade fallen resulterat i 50 domar: 40 med en manlig förövare och 10 med en kvinnlig förövare. De 50 domarna har analyserats kvalitativt, och forskarna har bland annat försökt beskriva den process som omgärdar det dödliga våldet.
Artikel 2.1
Before the killing: intimate partner homicides in a process perspective, Part I
Enander V, Krantz G, Lysell H, Örmon K (2021) Journal of Gender-Based Violence.
Artikel 2.2
The killing and thereafter: intimate partner homicides in a process perspective, part II
Enander V, Krantz G, Lövestad S, Örmon K (2021) Journal of Gender-Based Violence.
Delstudie 3
Delstudie 3 sätter fokus på de anhörigas upplevelser av vad som skett och om det funnits varningssignaler som de uppfattat. Det är vidare viktigt att få kunskap om hur de anhöriga upplevt bemötande och stöd från samhällets sida efter att dådet skett. Denna kunskap söks genom intervjuer med familjemedlemmar till offer och förövare.
Delstudie 4
I delstudie 4 ligger forskningsintresset på de efterlevande barnen. Genom data från register vill forskarna kartlägga hur det har gått för de barn som mist en förälder genom dödligt våld. Bland annat undersöks i vilken mån de har sämre hälsa än jämnåriga personer utan denna svåra erfarenhet.
Svensk sammanfattning av delstudie 1 och 2
Dödligt våld i nära relationer, ett pågående projekt, 2022 (pdf)
Svensk sammanfattning av artiklarna från delstudie 1 och 2.
Slutrapport Dödligt våld i nära relationer år 2000-2016
Dödligt våld i nära relationer år 2000–2016, 2024 (pdf)
Enander V, Lövestad S, Krantz G, Örmon K
Vill du veta mer?
Du kan läsa mer om forskningsprojektet på:
Researchweb: Dödligt våld i nära relationer i Västra Götaland 2000-2016
Du kan också läsa mer om dödligt våld här på vår sida:
Dödligt våld i nära relationer
Forskare och kontaktperson
Kontaktperson för forskningsprojektet är: Viveka Enander. Mejl: viveka.enander@socwork.gu.se
I projektet ingår även följande forskare: Gunilla Krantz, Solveig Lövestad och Karin Örmon. Projektet bedrivs i samarbete med Polismyndigheten Väst.
