Vad är våld?
Våld kan se ut på många olika vis. Nedan exemplifieras och definieras kortfattat olika slags våld. Ofta överlappar dessa definitioner varandra, och en våldsutsatt person är ofta utsatt för flera slags våld.
Om du vill veta mer om våld specifikt för barn och unga kan du läsa på fliken Barn, unga och våld.
Olika slags våld
Fysiskt våld
Fysiskt våld är exempelvis att slå, knuffa, bita, bränna, nypa, riva, förgifta, dra i håret, skaka. Det kan också vara örfilar, knytnävsslag, slag med tillhyggen, knivstick, sparkar, stryptag och kvävningsförsök. Fysiskt våld leder i sin allvarligaste form till döden.
Sexuellt våld
Sexuellt våld kan beskrivas som kränkningar och övergrepp med sexuella förtecken. Det kan vara allt från att tafsa på någon eller att tvinga någon att utföra eller bevittna olika typer av sexuella handlingar till våldtäkt.
För mer information se fliken Sexuellt våld.
Psykiskt våld
Psykiskt våld är exempelvis verbala kränkningar, nedvärderande omdömen, hån, trakasserier, hot, tvång, kontroll av olika slag och social isolering. Det kan vara materiellt våld - såsom aggressiva handlingar riktade mot materiella ting eller våld riktat mot husdjur. Det kan också vara ekonomiskt våld - exempelvis att den utsatta inte får styra över sin egen ekonomi. Det kan också vara latent våld, som du kan läsa om i nästa stycke.
För mer information se fliken Psykiskt våld.
Latent våld
Latent våld kan beskrivas som att våldet ”hänger i luften”. Genom en blick eller sinnesstämning kan den som utövar våld få den utsatta att känna sig hotad och rädd. Den som är utsatt är ständigt på sin vakt och har beredskap inför att någonting kan hända. Det latenta våldet bidrar till att begränsa den utsattas livsutrymme. Det latenta våldet är en typ av psykiskt våld.
För mer information se fliken Psykiskt våld.
Bevittna/uppleva våld
Att bevittna/uppleva våld i barndom kan ge svåra konsekvenser för den fysiska och psykiska hälsan i vuxenlivet. Att som barn växa upp med att bevittna/uppleva våld mot en omsorgsperson eller annan närstående är en allvarlig form av psykiskt våld mot barnet och kan ge reaktioner hos barnet på samma sätt som om barnet själv direkt utsätts för fysiskt våld. Att utöva våld i nära relationer som bevittnas av barnet är en brottslig handling, Barnfridsbrott, enligt Brottsbalken kapitel 4.
Våld via digitala medier
Våld via digitala medier har blivit allt vanligare i takt med det ökade användandet av datorer, surfplattor och mobiltelefoner. Det kan bestå i att utövaren skickar hotfulla mejl och sms eller ”dickpics”, sprider rykten via sociala medier, kapar en persons Facebook eller Instagram eller laddar ned positioneringstjänster på mobilen för att kontrollera var personen befinner sig.
Funktionshindersrelaterat våld
Funktionshindersrelaterat våld riktar sig direkt mot personens funktionsnedsättning. Det kan till exempel handla om att hindras från tillgång till hjälpmedel så som rullstol eller batterier till hörapparat. Det kan också vara att inte få tillgång till medicin eller till teckentolkning. Det funktionshindersrelaterade våldet kan vara mindre synligt för omgivningen än andra typer av våld och är därför viktigt att vara extra observant på.
VKV har skrivit en Genväg till forskning (ett forskningsbaserat faktablad) på detta ämne: Genväg till forskning 6: Lika men olika - våld mot kvinnor med funktionsnedsättning (pdf)
Hedersrelaterat våld och förtryck
Hedersrelaterat våld och förtryck kännetecknas framförallt av att det sker kollektivt, det vill säga att en familj, släkt eller grupp ger våldsutövaren/våldsutövarna stöd. Det är ett brett begrepp för kollektiv kontroll, som kan ta sig uttryck i begränsningar av livsutrymme, hot, tvångsäktenskap, kvinnlig könsstympning och många fler sorters kontroll.
För mer information se fliken Hedersrelaterat våld och förtryck.
