SMS-frågor och svar

Fråga till Anita Kruse, chef för VKV

Fråga: Efterfrågas den statistik och kunskap som screening för våld innebär?

Svar: Den statistik och kunskap som finns i dag visar, framför allt inom MHV, att de flesta patienter inte känner sig kränkta av frågor om våld. Studier visar även att våldsutsatta kvinnor, ungdomar och barn, hade önskat att den personal inom hälso- och sjukvården och skolhälsovården, som de kommit i kontakt med, hade ställt frågor om våldsutsatthet och övergrepp. Det finns således en tydlig uppfattning från tidigare patienter om att man önskar få frågor om våld. Det finns även studier som visar att icke tidigare våldsutsatta patienter är positivt inställda till att få frågor om våld.

Syftet med vår konferens var att sätta strålkastarljuset på sambandet mellan tidigare våldsutsatthet och en senare ohälsa. Vi ville förmedla kunskaper om detta samband bl.a. genom Andersheds och Felittis forskning. Erfarenheterna från ACE-studien är också patienternas positiva upplevelser av att ha fått frågor om våld och om andra svåra upplevelser från sin uppväxt. Det finns fler studier som visar på liknande resultat. Motståndet mot att ställa frågor om våld ligger oftast inte hos patienten utan hos den som ska fråga. Uppdraget som VKV har från Regionstyrelsen är att ge personal inom hälso- och sjukvården och tandvården kunskaper om området våld i nära relationer samt verktyg för att införa rutiner och riktlinjer.

Frågor till Anna-Karin Andershed

Fråga: ang bevittnat våld i Resumé - ingår även om man har hört men inte sett våld. Barn gömmer sig ju ofta, tex går in på rummet men hör ändå våldet i hemmet.

Svar: Vi har frågat om de sett eller hört just våld i hemmet, men de analyser som visades är baserade på frågor om man just sett våld mot någon närstående eller någon annan.

Fråga: ser ni skillnader mellan könen gällande externaliseringsproblematik och internaliseringsproblematik. I så fall, hur tolkar ni dessa skillnader?

Svar: Vi har än så länge fokuserat på att få fram de preliminära resultat jag presenterade för er, men vi har all anledning att förvänta oss att mönstret ska vara detsamma i den här undersökningsgruppen som det är i det mesta av annan empirisk forskning inom dessa områden, dvs. att pojkar/män rapporterar högre grad av externaliserade problem medan flickor/kvinnor rapporterar högre grad av internaliserade problem. Jag kan dock inte till 100% bekräfta att det är så, eftersom vi ännu inte tittat närmare på det.

Fråga: Har några fler resiliancefaktorer studerats? Faktorer inom personen eller i nätverket eller något annat?

Svar: Vi har samlat in en mängd information om olika faktorer (omständigheter, förhållanden, egenskaper) som potentiellt skulle kunna agera som protektiva faktorer. Vi har dock ännu inte kommit dit i våra analyser, så huruvida de *faktiskt* är skyddande eller ej kan jag inte svara på.

Fråga: Finns det statistik över hur många som finns i anstalt och dömd för våld i nära relation, som själva blivit utsatta i tidigt ålder?

Svar: Vi kommer att hämta in en del registerinformation, som bl.a. innefattar brottsbelastning. Vi har dock inte ännu tillgång till den informationen i vårt material, men kommer att kunna titta på brottsbelastningen hos de personer som finns med i RESUMÉ-studien. Huruvida någon annan kartlagt den specifika fråga du ställer – som vi inte kan besvara i vårt material – kan jag dessvärre inte svara på.

Fråga: Vilken typ av utsatthet under barndomen har samband med att själv utöva våld som vuxen? Kan ni se detta i ert material?

Svar: Vi kommer att hämta in en del registerinformation, som bl.a. innefattar brottsbelastning. Vi kommer med andra ord att kunna studera detta framöver.

Fråga: Frågade ni i resumé vilken typ av fysiskt våld man hade utsatts för och hur ofta och av vem?

Svar: Ja, det gjorde vi. Vi har frågat om flera olika slags fysiskt våld (t.ex. om man blivit slagen med eller utan tillhyggen, etc.), hur många gånger det inträffat och vem/vilka som utsatt personen.

Fråga: Hur är det med våldsutsatthet på nätet?

Svar: Det finns med som en uppföljningsfråga, dvs om man svarat att man utsatts, så kan man på följdfrågan "Var skedde det?" svara "På internet", men vi har ännu inte analyserat svaren på detta.

Frågor till Nationella samordnaren mot våld i nära relationer

Fråga: Hur kommer det sig att Bynander o Blombergsson inte tog upp det faktum att över 70% av våld i hemmet ät relaterat till alkohol o droger?

Svar: Våld och alkohol är viktigt att beakta vad gäller våld i nära relation då vi vet att våldet tenderar att bli grövre och allvarligare i de fall den som slår är påverkad av droger och alkohol. Det finns även andra riskfaktorer som ökar sannolikheten för att utöva våld eller utsättas för våld. Vi valde att beskriva vårt uppdrag och vad vi sett som särskilt viktigt men självfallet finns mer att säga på detta område som inte fick plats i vår föreläsning.

Fråga: Vilken roll kommer nya folkhälsomyndigheten att ha i arbetet med våld?

Svar: Carin Götblad driver frågan att våld i nära relation ska ses som ett folkhälsoproblem och kommer sannolikt att föreslå att det ska införas som ett tolfte folkhälsomål. Först efter att beslut fattats om att våld i nära relation ska införas som ett mål kommer myndigheten att få en betydande roll för att driva arbetet framåt och skapa en strategi för hur våld i nära relation ska förebyggas.

Fråga: Har ni psykologkompetens i er utredning? Om inte vore det värdefullt!

Svar: Nej, tyvärr har vi ingen psykologkompetens i utredningen men vi inhämtar kompetens utifrån vid behov.

Fråga:  Kan man på något vis förhindra att mammor slipper riskera åtal för egenmäktighet när hon tar med barnen och flyr?

Svar: Det är svårt att fatta generella sådana beslut. Varje ärende behöver bedömas individuellt, på ett rättssäkert sätt och utgå ifrån barnens behov av skydd och trygghet. Idag fattas sällan beslut om barnen då de är medföljande i skyddat boende. På kansliet tittar vi på om socialtjänsten kan ta en aktivare roll i det akuta skedet vad gäller barnen som följer med till skyddat boende. Idag överlåts beslutet oftast helt på mamman som söker skydd att hon på eget initiativ tar med sig barnen mot den andra vårdnadshavarens vilja. Myndigheterna behöver ha ett tydligt barnperspektiv i dessa ärenden.

Frågor till Vincent Felitti

Fråga: Can you speak about the relation between unhealthy behaviour and escaping uncomfortable emotions?

It's fairly common because the materials used for relief are only partly effective and thus large amounts are used in seeking relief, with their potential for long- or short-term side effects. This is further complicated when the materials are illicit and hence in impure form and of unknown dose, used by people not knowledgeable of their range of effects at various doses. In addition, the 'uncomfortable emotions' often are shame-laden and hence not available for open discussion. Thus one does not speak in ways that are supportive of meaningful understanding of what's really going on.

Fråga: Have you looked at generalized pain, such as fibromyalgia or other types of pain?

Working with trauma patients I meet a lot of trauma. Fibromyalgia is a good stand-in for most chronic or recurrent pain. It's underlying mechanism is simply the stress-induced contraction of muscle fibers. In one's scalp this is called tension headache. In one's neck, it is called neck ache. When the muscle fibers are in the wall of one's intestine, it is called spastic colon or irritable bowel syndrome. If the muscle fibers are in the walls of blood vessels in one's feet, they constrict the blood vessels producing the cold feet referred to in the slang expression "Getting cold feet." Treatment thus is ideally not of the specific manifestation but of the prior life experiences underlying the chronic recurrent anxiety. Getting to understand original causes is important and can start by asking when some symptom complex began. Obviously its cause, whatever it be, had to be then or before. Autobiographical writing can be very helpful in exploring this in detail. So too is having small groups of similar patients get together for weekly discussion of their symptoms. I am attaching an article on what we learned about obesity because it illustrates our general approach. The questionnaire is another way of illustrating getting this information. The Mrs. B case is a real patient who filled out a lengthy and comprehensive medical questionnaire at home. On arrival, we passed it into a digital scanner that sucked up all the Yes answers and printed them out in a legible, organized manner. This is what we knew before even meeting this patient.

Diskussion om ovan nämnda patientfall "Mrs. B"

Resultatet från "Mrs. B":s enkät


Utskriftsversion Utskriftsversion

uiqt|wB&livqmt5kmlmzjmzoH%vozmoqwv5{mlivqmt5kmlmzjmzoH%vozmoqwv5{m