Länk till Kvinnofridslinjen, där du kan få hjälp. Eller ring direkt på tel. 020-505050

Fler i Göteborg söker stöd efter övergrepp

Förra veckan rapporterade TT att Bris nationella hjälptelefon har fått dubbelt så många samtal som normalt, efter att Patrik Sjöberg berättat om sin utsatthet för sexuella övergrepp under sina ungdomsår.

I den efterföljande debatten har tankar väckts hos många, något som Frida Lundh, informatör på ATSUB/Göteborg (Anhöriga till sexuellt utnyttjade barn) har märkt.

– Dagarna efter helgen som Patrik Sjöberg gick ut med det här så hörde fler personer av sig till oss, det var ett högre tryck på telefonen än vad det brukar vara. Någon sa specifikt att det var just därför den ringde. Det är givetvis svårt att veta om det var därför de andra personerna ringde men det var fler samtal än i vanliga fall och många av dem var nya kontakter, säger Frida Lundh.

En ökad uppmärksamhet i media leder sannolikt till fler kontakter, och Frida Lundh hoppas att det här gör att fler killar och män vågar berätta om och anmäla sexuella övergrepp.

– Det finns ett stort mörkertal bland pojkar och män men jag hoppas att en sådan här sak gör att fler vågar prata om det, det behövs fler manliga förebilder. Att man vågar tala om sexuella övergrepp leder till ett mer öppet klimat.

På föreningen HOPP som ger stöd och hjälp till vuxna som har utsatts för sexuella övergrepp i barn- och ungdomsåren ser man också positivt på Patrik Sjöbergs berättelse. Magnus Menfors är ordförande för HOPP Göteborg och även han ser att det kan hjälpa fler, särskilt pojkar och män, eftersom svårigheterna att berätta kan vara större för dem.

– Det man kan säga generellt är att det finns färre kontaktytor för pojkar och män och att det är mer tabubelagt med sexuella övergrepp för dem. Även om det naturligtvis inte är lätt för flickor och kvinnor att berätta om sin utsatthet, säger Magnus Menfors.

Hos HOPP och ATSUB/Göteborg ökar kontakterna ständigt. Men hos HOPP har man inte märkt av någon särskild ökning efter Patrik Sjöbergs berättelse. Magnus Menfors tror att det beror på att vuxna har en längre startsträcka för att berätta om övergreppen.

– Processen går långsammare och tar längre tid. Som vuxen har man levt med övergreppen länge om de skedde då man var barn och Patriks berättelse kan väcka minnen, och steget är ofta längre när övergreppen hände för längesedan.

På frågan om samhället blivit bättre på att uppmärksamma barn och unga utsatta för sexuella övergrepp svarar Magnus Menfors såhär:

– Jag vill sticka ut hakan och säga att vi blivit sämre, även om vi blivit mer uppmärksamma. Jag som jobbat i psykiatrin i många år har sett hur förklaringsmodellerna för psykisk ohälsa förändrats. Tidigare såg vi att den som mådde dåligt hade upplevelser tidigt i livet som var skadliga. Nu letar vi oftare efter förklaringar i biologi och genetik.

Länkar
www.hopp.org
www.atsubgbg.nu

Text: Daniel Cederberg & Malin Helldner
Bild: Pär Lindblad / Matton Images 


Utskriftsversion Utskriftsversion

uiqt|wB&livqmt5kmlmzjmzoH%vozmoqwv5{mlivqmt5kmlmzjmzoH%vozmoqwv5{m