Du som träffar barn och unga i ditt arbete
Barn och unga som far illa är inte en homogen grupp, de finns inom alla samhällsskikt, kulturer och religioner. Vissa barn och unga löper dock en större risk relaterat till individuella, familje-, och omgivningsfaktorer. Därför är det viktigt att se varje individ i sitt sammanhang.
Individuella riskfaktorer hos barn och unga är kön, ålder, hälsa, beteende, utseende, inlärningsförmåga, social kompetens samt psykisk och fysisk utveckling. Kronisk sjukdom, beteendeproblematik och psykisk eller fysisk funktionsvariation ökar till exempel risken för att barn far illa. Små barn med sömn- och ätsvårigheter, skrikighet och högt temperament har också ökad risk för att bli utsatta för våld. Ungas risk för våldsutsatthet ökar vid missbruk, utåtagerande beteende, ätstörningar och självskadebeteenden.
Risk- och skyddsfaktorer samspelar ofta. Till exempel, ett barn i en familj med dålig ekonomi har ökad risk för att utsättas för våld. Samtidigt så har ett aktivt stöd från socialtjänsten en skyddande effekt. Om ett barn har många riskfaktorer så blir skyddsfaktorerna extra viktiga.
En del individuella riskfaktorer kan vara orsaker till att våldet sker, och andra är följder av våld. Ett exempel är att barn eller unga med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning har en ökad risk att utsättas för våld. Det kan bero på att de upplevs som besvärliga av vuxna i sin omgivning. Det kan också handla om att symtom på traumatisering misstas för symtom på funktionsnedsättning eller att symtomen förvärras på grund av traumatiseringen. Det kan till och med handla om att funktionsnedsättningen beror på skador från våld, till exempel slag mot huvudet.
På den vita fliken nedan kan du som träffar barn och unga i ditt arbete läsa mer om riskfaktorer hos vårdnadshavare.
