Denna webbplats använder teknik som troligen inte stöds i din webbläsare, därför kan vissa saker se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Gå direkt till huvudinnehållet

Våldsutövande personer

Personer som utövar våld i nära relationer kan vara precis vem som helst, det syns inte utanpå. Vi inom tand-, hälso- och sjukvård kan aldrig förutspå vem det är som utövar våld. Fördomar kan ofta vara ett hinder för att identifiera personer med vålds- och aggressionsproblem. Därför är det viktigt att ställa rutinmässiga frågor om våldsutövning.

Liknande hälsoproblem för den våldsutövande
Att utöva våld påverkar den våldsutövandes fysiska och psykiska mående, på kort och lång sikt. Våldsutövande personer kan söka för liknande symtom som våldsutsatta. Det kan till exempel vara ångest, depression, diffus smärtproblematik, mag- och tarmproblem, stress, hög alkoholkonsumtion och/eller tankar på suicid. Den våldsutövande förstår ofta inte själv att dessa symtom har samband med våldsproblematiken.

Många våldsutövande vill få frågor om våld
Eftersom vi inte själva kan identifiera vem som är våldsutövande behöver vi ställa rutinmässiga frågor om både våldsutsatthet och våldsutövande. Våldsutövande personer berättar sällan på eget initiativ om sitt problem, på grund av skam och rädsla för negativa konsekvenser.

Personal inom tand-, hälso- och sjukvård kan själva känna en oro inför att ställa frågor om våldsutövande – på grund av en tro att personen kan bli aggressiv där och då. Men personer som utövar våld i nära relationer utövar sällan våld mot någon annan än partner eller barn, i det egna hemmet. Tvärtom kan frågorna uppskattas, berättar Jennie Malm Georgson (utvecklingsledare på VKV) med mångårig erfarenhet av att ha mött våldsutövande personer i behandling:

- Många av de personerna har berättat att de hade önskat att någon inom hälso- och sjukvården hade frågat om deras erfarenheter av våld. Framförallt när de själva skulle bli föräldrar, för de allra flesta har känt en stor oro för att själva föra vidare våldet till sina barn. De allra flesta som jag mött i behandling har också egen erfarenhet av att som barn ha utsatts för våld eller upplevt våld i sin familj.

Vi sår frön genom att fråga
Det finns ett starkt samband mellan att själv ha blivit utsatt för våld i sin barndom och att senare i livet antingen igen utsättas eller utsätta andra för våld i nära relationer. Genom att använda frågeformuläret FOV möjliggörs svar och samtal om både utsatthet och utövande – både i barndom och i vuxenliv.

När frågor om våld ställs sår vi frön, oavsett vilket svar vi får. Även om patienten i det mötet inte berättar för tand-, hälso- och sjukvården om sitt våldsproblem, är information om att hjälp finns att få viktigt. Många kan själva söka hjälp vid ett senare tillfälle för att upphöra att utöva våld, utifrån den information som personalen hos tand-, hälso- och sjukvården har gett.

Senast uppdaterad: 2020-06-23 13:25