Denna webbplats använder teknik som troligen inte stöds i din webbläsare, därför kan vissa saker se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Gå direkt till huvudinnehållet

Att anmäla – vid oro för barn

Här kan du läsa om skyldigheten att anmäla till socialtjänsten vid misstanke om att ett barn far illa, när polisanmälan kan vara aktuellt, hur anmälan till socialtjänsten går till och ytterligare information för den som känner oro inför att göra en anmälan.

Skyldighet att anmäla till socialtjänsten

Personal inom tandvården, hälso- och sjukvården omfattas av skyldigheten att genast anmäla till socialtjänsten när man i verksamheten får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa, enligt 14 kap. 1 § Socialtjänstlagen. Med barn menas alla som är 0–18 år. Alla verksamheter inom tandvård, hälso- och sjukvård (oberoende av om verksamheten riktar sig till barn eller inte) omfattas av denna bestämmelse. Redan vid en misstanke har tandvården, hälso- och sjukvårdspersonalen skyldighet att anmäla. Du som tandvårds-, hälso- och sjukvårdspersonal ska utgå från de iakttagelser och den bedömning som du gör. Även svårbedömda eller obestyrkta uppgifter ska anmälas om de tyder på att ett barn kan behöva stöd eller skydd från socialtjänstens sida.

Barn far illa när de utsätts för fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp, kränkningar eller fysisk eller psykisk försummelse. Att personal har kunskap om anmälningsskyldigheten är en förutsättning för att barn som far illa ska få skydd, stöd och behandling.

Längst ner på denna sida kan du läsa mer detaljerat om hur du gör anmälan och ladda ner en anmälningsblankett.

Att göra en polisanmälan

Ibland omfattar en misstanke om att ett barn far illa också en misstanke om att barnet utsatts för ett brott. Då kan det vara aktuellt för dig som gör en anmälan till socialtjänsten att också göra en anmälan till polisen, enligt Brottsbalken kap. 3, 4, 6 eller lag (1982:316) med förbud mot könsstympning av kvinnor. Tandvården, hälso- och sjukvården har inte en skyldighet, men en viktig möjlighet, att göra en polisanmälan parallellt med en anmälan till socialtjänsten. Det är aktuellt vid misstanke om exempelvis brott mot liv och hälsa, såsom kroppsskada eller misshandel till exempel, brott mot frid och frihet, sexualbrott eller brott som avses i lagen med förbud mot könsstympning av kvinnor.

Socialtjänst och polis kan behöva göra parallella utredningar vid misstanke om brott mot barn, eftersom de myndigheterna har olika ansvarsområden. Det kan underlätta myndigheternas arbete om du som gör en anmälan till både polis och socialtjänst talar om för myndigheterna att du har gjort en anmälan till båda. Efter anmälan bedömer rättsväsendet om ett brott mot ett barn har begåtts. Ansvaret för att bedöma och tillgodose barnets behov av skydd ligger hos Socialnämnden.

När det gäller misstänkt brott mot barn behöver du rådgöra med socialtjänst, polis eller åklagare om det är lämpligt att informera barnet eller förälder/vårdnadshavare om att en polisanmälan är gjord. Vid misstanke om att ett barn har varit utsatt för brott av en närstående kontaktar du om­gående socialtjänsten. Förövaren kanske fortfarande bor med familjen eller har umgänge med barnet. I dessa fall informe­ras INTE föräldrarna om din anmälan.

För ytterligare information om polisanmälan, ring 114 14. En polisanmälan kan lämnas muntligt eller skriftligt.

Så gör du en anmälan till socialtjänsten

Gör alltid en skriftlig anmälan. I en akut situation kan det vara nödvändigt att göra en anmälan per telefon först som sedan bekräftas skriftligt. Vid akuta ärenden under vardagar på kontorstid kontaktas socialkontoret i respektive kommun/stadsdel, efter kontorstid på vardagar och på helger kontaktas socialjouren.

Tänk på att rådfråga socialtjänsten innan information ges till förälder/vårdnadshavare och barn. Om information kan ges är det oftast lämpligt att den som gör anmälan informerar förälder/vårdnadshavare om varför anmälan görs. Barnet bör ta del av information utifrån ålder och mognad, när det bedöms som möjligt utifrån skyddsaspekten.

Som professionell kan du inte göra en anonym anmälan till socialtjänsten.

Tryck här för att komma till anmälningsblanketten. Tänk på att: när du fyller i blanketten kan du inte trycka på spara - då sparas uppgifterna i mallen så att andra kan se det. Istället får du fylla i fälten, skriva ut dokumentet och sedan stänga det utan att spara. Alternativt skriva ut den tomma blanketten och fylla i den för hand. 

Är du orolig inför att anmäla?

Ofta tvivlar den som anmäler på om det är det bästa för barnet och kan känna oro för hur föräldrarna ska reagera. Om det finns en hotbild kan du som tandvårds-, hälso- och sjukvårdspersonal känna obehag över att göra en anmälan till socialtjänsten. Oavsett hotsituation har man skyldighet att anmäla, det är därför viktigt att du som gör anmälan får stöd i denna situation. Rutiner och kollegialt stöd är viktigt. Din ansvariga chef bär ansvar för att rutiner finns inom arbetsgruppen. I ärenden där det finns risk för hot om våld mot personal kan flera personer som iakttagit det anmälda förhållandet skriva under en gemensam anmälan. Ansvarig chef kan också skriva under. Vid hot kan polisen behöva bli inkopplad direkt och eventuellt en polisanmälan göras.

Senast uppdaterad: 2020-03-09 10:18