Denna webbplats använder teknik som troligen inte stöds i din webbläsare, därför kan vissa saker se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Gå direkt till huvudinnehållet

Att anmäla till socialtjänsten – vid oro för barn

Här kan du läsa om skyldigheten att anmäla till socialtjänsten vid misstanke om att ett barn far illa, hur anmälan till socialtjänsten går till och ytterligare information för den som känner oro inför att göra en anmälan.

Skyldighet att anmäla till socialtjänsten

Personal inom tand- hälso- och sjukvården omfattas av skyldigheten att genast anmäla till socialtjänsten när de i verksamheten får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa, enligt 14 kap. 1 § Socialtjänstlagen. Med barn menas alla som är 0–18 år. Alla verksamheter inom tand-, hälso- och sjukvård (oberoende av om verksamheten riktar sig till barn eller inte) omfattas av denna bestämmelse. Redan vid en misstanke har tand-, hälso- och sjukvårdspersonalen skyldighet att anmäla. Du som tand-, hälso- och sjukvårdspersonal ska utgå från de iakttagelser och den bedömning som du gör. Även svårbedömda eller obestyrkta uppgifter ska anmälas om de tyder på att ett barn kan behöva stöd eller skydd från socialtjänstens sida.

Barn far illa när de utsätts för fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp, kränkningar eller fysisk eller psykisk försummelse. Att personal har kunskap om anmälningsskyldigheten är en förutsättning för att barn som far illa ska få skydd, stöd och behandling.

Så gör du en anmälan till socialtjänsten

Gör alltid en skriftlig anmälan. I en akut situation kan det vara nödvändigt att göra en anmälan per telefon först som sedan bekräftas skriftligt. Vid akuta ärenden under vardagar på kontorstid kontaktas socialkontoret i respektive kommun/stadsdel, efter kontorstid på vardagar och på helger kontaktas socialjouren.

Tänk på att rådfråga socialtjänsten innan information ges till förälder/vårdnadshavare och barn. Om information kan ges är det oftast lämpligt att den som gör anmälan informerar förälder/vårdnadshavare om varför anmälan görs. Barnet bör ta del av information utifrån ålder och mognad, när det bedöms som möjligt utifrån skyddsaspekten.

Som professionell kan du inte göra en anonym anmälan till socialtjänsten.

Blanketten Orosanmälan gällande barn och unga (PDF)
Tänk på att: när du fyller i blanketten får du inte trycka på spara för då sparas uppgifterna i mallen så att andra kan se det. Istället får du fylla i fälten, skriva ut dokumentet och sedan stänga det utan att spara. Eller skriva ut den tomma blanketten och fylla i den för hand. 

Är du orolig inför att anmäla?

Ofta tvivlar den som anmäler på om det är det bästa för barnet och kan känna oro för hur föräldrarna ska reagera. Om det finns en hotbild kan du som tand-, hälso- och sjukvårdspersonal känna obehag över att göra en anmälan till socialtjänsten. Oavsett hotsituation har du en skyldighet att anmäla, det är därför viktigt att du som gör anmälan får stöd i denna situation. Rutiner och kollegialt stöd är viktigt. Din ansvariga chef bär ansvar för att rutiner finns inom arbetsgruppen. I ärenden där det finns risk för hot om våld mot personal kan flera personer som iakttagit det anmälda förhållandet skriva under en gemensam anmälan. Ansvarig chef kan också skriva under. Vid hot kan polisen behöva bli inkopplad direkt och eventuellt en polisanmälan göras.

Blanketten Orosanmälan gällande barn och unga (PDF)

Tänk på att: när du fyller i blanketten får du inte trycka på spara för då sparas uppgifterna i mallen så att andra kan se det. Istället får du fylla i fälten, skriva ut dokumentet och sedan stänga det utan att spara. Eller skriva ut den tomma blanketten och fylla i den för hand. 

Socialstyrelsen har gjort en film som heter "Till dig som är anmälningsskyldig". Den är 9 minuter lång.

Filmen Till dig som är anmälningsskyldig 

Ibland omfattar en misstanke om att ett barn far illa också en misstanke om att barnet utsatts för ett brott. Då kan det vara aktuellt för dig som gör en anmälan till socialtjänsten att också göra en anmälan till polisen, enligt Brottsbalken kap. 3, 4, 6 eller lag (1982:316) med förbud mot könsstympning av kvinnor. Här kan du läsa mer om polisanmälan.
Senast uppdaterad: 2020-10-30 10:27