Länk till Kvinnofridslinjen, där du kan få hjälp. Eller ring direkt på tel. 020-505050

Vad händer om jag gör en anmälan?

Anmäla eller inte? Det är en vanlig fråga som många som utsätts för våld i nära relation ställer. För att kunna ta beslut kan det vara bra att veta vad som händer om man gör en anmälan.

Anmälan

Att bli utsatt för fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld av en närstående är ett brott. Om polisen får veta att ett brott har begåtts är det deras skyldighet att upprätta en anmälan. Om man själv väljer att göra en anmälan har polisen skyldighet att informera om bland annat vad som händer med polisanmälan och vilka beslut som fattas i ärendet.
 
Anmälan kan lämnas på tre olika sätt.
• Via telefon
• Besök på polisstation
• Polisen upprättar anmälan på brottsplatsen

Informationsskyldighet

När en polisanmälan görs är polisen skyldig att informera anmälaren om hennes/hans rättigheter till stöd och hjälp. Polisen ska också hänvisa till de myndigheter och organisationer som kan ge stöd och hjälp. Polisen kan även förmedla kontakt till dessa myndigheter och organisationer om anmälaren ger sitt medgivande. Anmälaren ska också tillfrågas om hon/han vill bli underrättad om olika beslut som tas i ärendet.

Beslut om förundersökning

Med anmälan som underlag beslutar polisen eller åklagaren om en förundersökning (brottsutredning) ska inledas. Under förundersökningen hålls det förhör med alla inblandade parter. Vittnen förhörs om det finns några.
Det är viktigt att spara bevis i det fall ärendet går till domstol. Därför är det vanligt att polisen filmar eller fotograferar eventuella skador. Polisen kan även låta en läkare får göra en undersökning och polisen får ta del av det som läkaren dokumenterar. Det kallas rättsintyg.
Alla anmälningar diarieförs hos polisen och alla uppgifter som lämnats till polisen och som berättats i förhör kommer att underrättas den misstänkte. Det är bestämt enligt lag.

Brottsplatsutredning

Om polisen kommer till den plats där brottet begåtts görs en brottsplatsundersökning. Det kan innebära att polisen filmar eller fotograferar platsen. Polisen kan också ta vissa föremål i beslag, som till exempel lakan eller sofföverdrag om det finns misstankar om sexuellt våld.
Gripande
Om det finns tillräckliga skäl och om den misstänkte är närvarande vid anmälningstillfället blir han gripen. Det betyder att han blir förd till närmaste polisstationen där polisen håller förhör. Den misstänkte ska få besked om det brott han är misstänkt för och grunden för gripandet. Han har även rätt att anlita en försvarare eller få en offentlig försvarare.
Om den misstänkte inte är närvarande vid anmälningstillfället kan han bli anhållen i sin frånvaro. Det beslutet fattas av åklagaren. Sedan är det polisens sak att få tag på den misstänkte och föra honom till polisstationen.

Anhållan

På polisstationen blir den misstänkte tagen i förvar tills åklagaren beslutar om han ska anhållas eller släppas ut. Om åklagaren beslutar om att anhålla blir han kvar på polisstationen i väntan på ytterligare utredningsåtgärder och/eller på att åklagaren ska göra en häktningsframställan till rätten.

Häktningsframställan

En häktningsframställning görs för att rätten ska kunna besluta om den misstänkte ska häktas. Häktningsframställan ska göras utan dröjsmål och senast klockan tolv tredje dagen efter anhållningsbeslutet. Sedan är det rätten som beslutar om den misstänkte ska häktas fram till åklagaren beslutar om att väcka åtal. Rätten bestämmer hur länge den misstänkte kan vara häktad. Så länge som den misstänkte är häktad sitter han inlåst på häktet.

Åtal

Åklagaren väcker åtal om det finns tillräcklig bevisning för att få en fällande dom i domstol. Åklagaren lämnar då in en stämningsansökan till tingsrätten. Tingsrätten utfärdar därefter en stämning och beslutar om tidpunkt för huvudförhandling som den utsatta kallas till.

Nedläggning av förundersökning

Om det inte finns tillräckligt med bevis för ett beslut om åtal läggs förundersökning ner av polis eller åklagare. Är man missnöjd med det beslutet kan man vända sig till åklagaren för omprövning.

När förundersökning inte inleds

Om polisen inte anser att ett brott är begånget inleds inte en förundersökning. Att en förundersökning inte inleds är väldigt ovanligt i ärenden som rör brott där den misstänkte är känd.

Stöd under utredning och rättegång

Att ta steget att anmäla kan många gånger vara svårt. Den som är utsatt för brott har rätt till en stödperson som kan hjälpa och stödja under utredning, förhör och rättegång. Brottsoffret kan själv utse stödpersonen som kan vara en god vän till den utsatta, en tjänsteman från socialtjänsten eller någon stödperson från någon brottsoffer- eller kvinnojour. Stödpersonen får dock ingen ersättning från allmänna medel.

Vittnesstödjare

Man kan även få stöd och hjälp av vittnesstödjare. Det är utbildade personer som vet hur en förhandling går till och kan ge stöd och information till brottsoffer och vittnen.

Målsägandebiträde

Personer som utsatts för våldsbrott kan få ett juridiskt biträde, ett så kallat målsägandebiträde. Biträdet ser till den utsattas/målsägandens intressen och ger stöd och hjälp. Biträdet betalas av staten och Polisen är skyldig att underrätta om möjligheten till målsägandebiträde. Målsäganden måste själv anmäla behov av biträde till polis eller åklagare.

Advokat

Utöver hjälpen hos polis och åklagare kan brottsoffer vända sig till en advokat. För en fast avgift, i högst två timmar, kan man få rådgivning. Avgiften kan sänkas om man har låg inkomst.

Möjligheter till skydd

Det är vanligt att den som är utsatt för våld i nära relation är rädd för att göra en anmälan mot den som använder våld. Många är rädda för att våldet blir värre när den som använder våld får reda på att en anmälan är gjord.

Om det finns risk för att någon kommer att begå brott mot, förfölja eller på annat sätt allvarligt trakassera en annan person så kan den personen begära besöksförbud. Den som utsätter någon för hot kan förbjudas att besöka eller kontakta den person som han utsätter. Beslutet om besöksförbud kan utvidgas till att omfatta geografiskt avgränsade områden, exempelvis i närheten av någons bostad, arbetsplats eller där den skyddade brukar vara. Besöksförbud kan även omfatta den gemensamma bostaden. Ansökan om besöksförbud görs hos polis eller åklagare. Åklagaren beslutar om besöksförbud, det kan ges på högst ett år men kan förlängas.


Polisen har mobila trygghetstelefoner som man kan låna. Telefonerna är kopplade till polisens länskommunikationscentral och fungerar som ett larm. När telefonen används skickar länskommunikationscentralen omgående polis till platsen. Ansökan görs hos din lokala polis.


Utskriftsversion Utskriftsversion

uiqt|wB&livqmt5kmlmzjmzoH%vozmoqwv5{mlivqmt5kmlmzjmzoH%vozmoqwv5{m