Länk till Kvinnofridslinjen, där du kan få hjälp. Eller ring direkt på tel. 020-505050

A - Ö om våld 

Barnkonventionen

I Barnkonventionen artikel 19 står det att barn har rätt till skydd ”… mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller övergrepp, vanvård eller försumlig behandling, misshandel eller utnyttjande, innefattande sexuella övergrepp, medan barnet är i föräldrarnas eller den ena förälderns, vårdnadshavares eller annan persons vård.”.

Barnkonventionen innehåller fyra grundläggande principer:

  • att alla barn har samma rättigheter
  • att barnets bästa ska beaktas vid alla beslut
  • att alla barn har rätt till liv och utveckling
  • att alla barn har rätt att säga sin mening och få den respekterad

Barnkonventionen

Barn som lever i v��ld

På senare år har barnens situation uppmärksammats i familjer där en vuxen är utsatt för våld eller är våldsam mot någon annan. Begreppet barn ”som bevittnar våld” har alltmer ersatts med barn ”som upplever” eller ”lever i våld”. Det beror på att ”bevittnar våld” associeras med att barnen står utanför och ser på utan att vara drabbade. I takt med ny forskning har barnen som delaktiga och drabbade av våldet blivit ett synsätt som etablerats. Barn som lever i våld har även visat sig i stor utsträckning själva vara utsatta för direkt våld.

Besöksförbud

Med stöd av lagen kan en åklagare besluta om förbud för en våldsam person att besöka eller på annat sätt kontakta en före detta eller nuvarande partner. Beslutet om besöksförbud kan omfatta ett geografiskt avgränsat område, exempelvis i närheten av någons bostad, arbetsplats eller där den skyddade brukar vara. Besöksförbud kan även omfatta den gemensamma bostaden. Ansökan om besöksförbud görs hos polis eller åklagare. Att bryta mot ett besöksförbud kan straffas med böter eller fängelse.

Lag (1988:688) om besöksförbud

Brottsofferparagrafen

Brottsofferparagrafen är den paragraf i Socialtjänstlagen (5 kap 11 §) som slår fast att socialtjänsten ska ge stöd och hjälp till den som utsatts för brott. Särskilt ska våldsutsatta kvinnor och barn uppmärksammas.

Socialtjänstlagen 

Dödsfall

Varje år dödas omrking 17 kvinnor av en man som hon har eller har haft en nära relation till. Det visar en kartläggning som Brottsförebyggande rådet, Brå, har gjort av allvarlig brottslighet mellan åren 1990-2004.

Fysiskt våld

Med fysiskt våld menas varje form av oönskad fysisk beröring och handling som skadar och orsakar fysisk smärta, exempelvis knuffar, slag eller sparkar.

Grov kvinnofridskränkning

Efter Kvinnofridspropositionen 1998 infördes en ny bestämmelse i brottsbalken om grov kvinnofridskränkning. Brottet grov kvinnofridskränkning (Brottsbalken kap 4, 4a §) innebär att en närstående man utsätter en kvinna för upprepade kränkningar av kvinnans integritet och skadar hennes självkänsla. Kränkningarna kan bestå i fysisk misshandel men även i exempelvis olaga hot, ofredande, hemfridsbrott och sexuellt tvång. Var för sig är handlingarna ofta inte kriminaliserade. Med den nya lagstiftningen går det att döma fall av systematiska kränkningar. Straffet är lägst sex månader och högst sex år. Om offret är man eller transperson heter brottet grov fridskränkning.

HBT- och lhbt(q)-personer

Med hbt-personer avses homo-, bi- och transsexuella personer. Ibland används även förkortningarna lhbt och lhbtq vilket syftar till lesbiska homo-, bi- och transexuella personer samt queer-personer. Ibland lägger man även till p för polyamorösa personer dvs personer som har en kärleksrelation med mer än en person.

Hedersrelaterat våld

En form av hot och våld som förekommer i kulturer och grupper där heder, ära och skam har central betydelse för familjen/släkten. Våldet drabbar mest flickor, men även pojkar blir utsatta. När någon yngre familjemedlem börjar visa tecken på frigörelse från traditionen genom influenser från en omgivande kultur, ökas kontrollen av henne. Kontrollen kan även övergå till hot och direkt våld. Kontrollen av den unge tillåts av hela familjen och någon/några utses att genomföra kontrollen på ett planerat sätt. Inblandning av myndigheter ses som negativt. Hedersrelaterat våld förekommer mest bland delar av utlandsfödda familjer men finns även bland svenskfödda i vissa grupper. Detta våld förekommer uteslutande i patriarkala kulturer.

Härskartekniker

Berit Ås, norsk professor i socialpsykologi, lanserade 1976 de ursprungliga fem härskarteknikerna: Osynliggörande, Förlöjligande, Undanhållande av information, Dubbelbestraffning, Påförande av skuld och skam. 2004 utökade hon listan med följande två härskartekniker: Objektifiering av kvinnors/mäns kroppar samt Våld eller hot om våld.

Kroppslig integritet

Regeringens mål är att mäns våld mot kvinnor ska upphöra samt att kvinnor och män skall ha samma möjlighet till kroppslig integritet. Detta är det fjärde jämställdhetspolitiska målet. Kroppslig integritet innebär kvinnors möjligheter att bestämma över sin egen kropp, sexualitet och reproduktion. Men det handlar också om de kränkningar som kvinnor, reellt eller symboliskt, utsätts för i och med kommersialiseringen och exploateringen av kvinnokroppen i reklam, media och pornografi. (SOU 2005:66)

Kvinnokonventionen

Av FN:s 191 medlemsländer har 160 ratificerat Kvinnokonventionen. Denna betonar vikten av att avskaffa all slags diskriminering av kvinnor. I konventionen framställs våld mot kvinnor som det allvarligaste och mest avskyvärda uttrycket för diskriminering av kvinnor i samhället.

Till Regeringens hemsida om mänskliga rättigheter

Kvinnofridslinjen

En nationell stödtelefon för kvinnor som utsatts för hot och våld.

Tel: 020-505050, www.kvinnofridslinjen.se.

Kvinnojour / Kvinnohus

Kvinnojoursrörelsen startade på 1970-talet. Förutom att erbjuda stöd och skyddat boende till utsatta kvinnor arbetar kvinnojourerna också med upplysnings- och lobbyverksamhet. De flesta kvinnojourerna/Kvinnohusen erbjuder tjejer/kvinnor bland annat stödsamtal, rådgivning, skyddat boende och stöd i kontakterna med till exempel polisen, socialtjänsten, och rättsväsendet. Kontakten med jourerna kan vara anonym och det sker ingen registrering hos någon myndighet. I dag finns det cirka 160 kvinnojourer utspridda över hela landet. Flertalet av dessa har bemanning dygnet runt antingen via personal på plats, jourtelefon eller både och. För dig som är ung finns i flera kommuner även särskilda tjejjourer. Mer information om kontakt finns på www.roks.se och www.kvinnojour.se. I Västra Götaland finns det ett 25-tal kvinnojourer. Förutom de ideellt drivna, har vissa kommuner egna kvinnohus/jourboenden för utsatta kvinnor. För att hitta din lokala jour eller kommunala jourboende se även information under din kommun i Hjälpguiden.

Könsmaktsordning

En beskrivning av ett maktförhållande i samhället där män är överordnade och kvinnor underordnade. En del forskare framhåller två grundläggande principer i könsmaktsordningen: att kvinnor och män är olika samt att mannen är norm. Det finns dock många begrepp som beskriver samma sak, exempelvis genussystem och maktasymmetri.

Könsstympning

Med kvinnlig könsstympning menas alla ingrepp där större eller mindre delar av det kvinnliga könsorganet avlägsnas eller på andra sätt tillfogas skada av kulturella eller traditionsbetingade orsaker. Könsstympningen förekommer i patriarkala kulturer. Det är uteslutande flickor som blir utsatta för stympningen, ingrepp som oftast utförs av vuxna närstående kvinnor.

Mansverksamheter

I kampen för att avskaffa alla slags övergrepp på kvinnor har verksamheter som riktar sig till män en viktig roll. De kan vara kriscentra för män, mansmottagningar eller motsvarande. De kan hjälpa våldsutövare att hitta andra uttryckssätt än våldsbeteende. I dessa verksamheter arbetar oftast psykologer eller socionomer. De flesta mansverksamheterna är organiserade i Riksorganisationen Sveriges Professionella Kriscentra för Män.

Rikskriscentrum för män

Makt och kontroll

Begrepp som oftast används i samband med mäns våld mot kvinnor och härrör från en feministisk analys av våldet.

Materiellt våld

En form av psykiskt våld som ger obehag och rädsla hos den som tvingas se på när en närstående aggressivt förstör möbler, inredning, eller andra materiella saker.

Mörkertal

Med mörkertal avses det våld i nära relationer som inte kommit till polisens kännedom. Mörkertalet inom våld i nära relationer är stort. Brottsförebyggande rådet, Brå:s nationella trygghetsundersökning från 2008 visar att en kvinna anmäler var tredje fall av våld i nära relation.

Psykiskt våld

Med psykiskt våld menas kränkningar med ord och handlingar som riktar sig mot den närståendes person, egendom eller människovärde. Psykiskt våld är också direkt hot om fysiskt våld och våldsamma konsekvenser. Att skrämma genom materiellt våld räknas hit samt att utsätta någon för ekonomisk kontroll.

Regeringens handlingsplan

År 2007 tog regeringen fram en omfattande handlingsplan med 56 olika åtgärder för att bekämpa mäns våld mot kvinnor. Denna handlingsplan är antagen av Sveriges riksdag. 

Sexköpslagen

Lagen om förbud mot köp av sexuella tjänster, som i vardagligt tal brukar kallas för sexköpslagen, trädde i kraft den 1 januari 1999 (SFS 1998:408). I samband med sexualbrottsreformen år 2005 upphävdes sexköpslagen och ersattes av en ny lag - köp av sexuell tjänst (6 kap. 11 § brottsbalken). Straffet för den som bryter mot sexköpslagen är böter eller fängelse i högst sex månader. Sverige var första landet i världen som kriminaliserade köparen men inte säljaren, den prostituerade.

Skyddat boende

Kvinnojourer och en del kommuner kan erbjuda skyddat boende akut till våldsutsatta kvinnor. Skyddat boende innebär skydd mot våld. Det kan vara boenden med skyddad adress, larm och personal dygnet runt.

Särskilt utsatta

Olika grupper av kvinnor är särskilt utsatta antingen på grund av beroendeförhållanden de har till närstående som utsätter dem för våld. De kan också vara mer utsatta för våld än andra. De grupper som brukar räknas till särskilt utsatta är kvinnor med fysisk eller psykisk funktionsnedsättning, kvinnor i missbruk, äldre kvinnor, yngre kvinnor, kvinnor som lever samkönat, utlandsfödda kvinnor och gravida kvinnor.

Tvångsäktenskap och arrangerade äktenskap

Gränsen mellan vad som är tvångsäktenskap och arrangerade äktenskap är inte alltid enkel att dra. Parterna i ett arrangerat äktenskap kan vara så hårt utsatta för påtryckningar och förväntningar från släkten vilket gör att det är svårt att urskilja den egna viljan. Både tvångsäktenskap och arrangerade äktenskap praktiseras fortfarande i stora delar av världen. Äktenskapet betraktas som hela släktens angelägenhet och används till exempel i syfte att återupprätta heder eller skapa fred mellan släkter. Det kan också ske genom att två familjer ”byter kvinnor” med varandra.

Uppbrottsprocess

Beskriver en process hos den våldsutsatta kvinnan där hon öppet eller dolt gör motstånd mot våldet och alltmer börjar orientera sig mot en väg ut ur våldet. Centralt i denna process är kvinnans egen handlingsförmåga trots våldet.

Våldtäkt

2005 breddades definitionen av våldtäkt i sexualbrottslagstiftningen till att omfatta fler handlingar. Syftet med lagen är att förstärka och tydliggöra varje människas absoluta rätt till personlig och sexuell integritet och sexuellt självbestämmande. I dagens lagstiftning om våldtäkt har kravet på tvång satts lägre. Det är numera tillräckligt att gärningsmannen har framtvingat handlingen genom misshandel eller våld eller hot om brottslig gärning. Våldtäktsbrottet omfattar nu också de fall då gärningsmannen utnyttjar att en person befinner sig i hjälplöst tillstånd, genom bland annat medvetslöshet, sömn, berusning eller psykisk störning.

Våldtäkt mot barn

År 2005 breddades definitionen av våldtäkt mot barn till att omfatta flera handlingar mot barn. Den som genomför en sexuell handling som är allvarligt kränkande, med hänsyn till sin karaktär eller till omständigheterna i övrigt, mot ett barn som är under 15 år döms för våldtäkt mot barn. Det krävs alltså inte att gärningsmannen har använt våld eller hot. Straffet för brottet är fängelse i lägst två år och högst sex år.

Våldspornografi och traditionell pornografi

Pornografi skildrar i allmänhet en stereotyp bild av manlig och kvinnlig sexualitet där dominans förknippas med manlighet. Detta leder till en erotisering av manlig överordning och kvinnlig underordning. Viss forskning visar på att pornografi utan eller med våldsinslag framförallt har två effekter: på det samhälliga planet kan pornografin fungera som en grogrund för våld mot kvinnor medan den på ett individuellt plan kan vara en utlösande faktor för detta våld. (SOU 1995:60 s. 103).

Våldets normaliseringsprocess

Beskriver en process då våldet i relationen långsamt övergår till att tolkas som ett naturligt inslag i vardagen av båda parter. Övergången mellan våld och icke-våld är glidande och förändringen sker gradvis. Genom hot och kontroll minskar mannen kvinnans livsutrymme undan för undan. Det fysiska våldet upplevs till slut som ett normalt inslag i vardagen både av den utsatta och förövaren.


Utskriftsversion Utskriftsversion

uiqt|wB&livqmt5kmlmzjmzoH%vozmoqwv5{mlivqmt5kmlmzjmzoH%vozmoqwv5{m