Länk till Kvinnofridslinjen, där du kan få hjälp. Eller ring direkt på tel. 020-505050

Vad ska du i hälso- och sjukvården tänka på?

Hälso- och sjukvården är en viktig aktör i arbetet mot våld i nära relationer. I en rapport som tagits fram på uppdrag av Socialstyrelsen, visade det sig att våldsutsatta kvinnor i hög grad har kontakt med hälso- och sjukvården. Nästan dubbelt så många har kontakt med primärvården i förhållande till hur många som har kontakt med socialtjänsten (Utvärdering av Socialtjänstens och Ideella kvinnojourers Insatser för Våldsutsatta kvinnor. Tengström mf.l., 2011).

Dock är inte de våldsutsatta kvinnorna alltid identifierade av hälso- och sjukvården som våldsutsatta. De söker ofta för diffusa symptom som t.ex. huvudvärk, magsmärtor och depression, som de själva inte kopplar till våldsutsattheten. Resultaten av Socialstyrelsens genomgång har också stöd i tidigare forskning, såväl i Sverige som internationellt. Våldsutsatta söker sig till hälso- och sjukvården i första hand.

Det tyder på att befolkningen har ett stort förtroende för hälso- och sjukvården. Ett förtroende som måste förvaltas, genom att ha god kunskap om våldets konsekvenser,  vikten av ett gott bemötande, samt kunskaper om vilket vidare stöd som kan erbjudas.

I vänstermenyn kan du få mer information. Du gör ditt val utifrån den åldersgrupp du vill veta mer om. Ålder är en viktig faktor för hur konsekvenserna av våldet ser ut, men det är också en viktig faktor för vilka åtgärder du som anställd i hälso- och sjukvården bör ta. Detta gäller särskilt barn upp till 18 år där lagstiftningen ställer specifika krav på dig som möter den patientgruppen.


Utskriftsversion Utskriftsversion

uiqt|wB&livqmt5kmlmzjmzoH%vozmoqwv5{mlivqmt5kmlmzjmzoH%vozmoqwv5{m