Länk till Kvinnofridslinjen, där du kan få hjälp. Eller ring direkt på tel. 020-505050

Kjerstin Almqvist

Kjerstin Almqvist forskar på barns reaktioner på våld och fara.

Min pappa är starkast i hela världen

Alla barn vill kunna skryta om en pappa som är starkast i hela världen. För att barn ska känna sig trygga behöver de veta att det finns någon där som är starkare och klokare än dem. Det säger Kjerstin Almqvist som tycker att det är dags att se barnens behov.

Barns trygghet och utveckling bygger på en stark anknytning till föräldrarna. Men föräldrarna i en familj där det förekommer våld brister i omsorgsfunktionerna. Den ene brister eftersom den blir hotfull, den andra kan inte fungera eftersom den är skräckslagen.

Barns reaktioner på våld i familjen måste därför förstås ur ett anknytningsperspektiv. Barnens uppfattning om pappan, i det fall pappa har använt våld mot mamma, är präglad av våld. Barnet utvecklar därför strategier för att kunna leva med pappan. Det kan vara att undvika att reta upp honom eller att skynda sig hem från skolan för att försäkra sig om att mamma mår bra. Det betyder inte att barnen inte har en anknytning till pappan utan att det är en destruktiv anknytning.

Barn som växer upp i en familj där det förekommer våld lever med en ständig rädsla. En rädsla som begränsar barns förmåga till inlärning och hämmar barnets utveckling.

Detta visar Kjerstin Almqvists forskning på barns reaktioner på våld och fara. Hon är docent i psykologi och är verksam vid Karlstad universitet. Kjerstin Almqvist var dessutom ansvarig för studien ”Barn som bevittnat våld mot mamma” som gjordes på kvinnojourer och kriscentrum i Göteborg under åren 2000-2003.

Studien, som bygger på intervjuer med barn där mamman flytt till skyddat boende på grund av partnerns våld, visade att 62 procent av barnen hade själva utsatts för våld av pappan. En fjärdedel av dem hade utsatts för grovt och upprepat övervåld. Och hela 77 procent av barnen varit i fysisk kontakt med föräldrarna när mamma misshandlades av pappa.

- Enstaka våldshändelser kan ett barn hantera. Men de barn som under lång tid lever med upprepat våld skapar representationer av våldet inom sig som blir en del av den egna identiteten, säger Kjerstin Almqvist.

Hon menar att det därför är förlegat att prata om barn som ”bevittnar” våld. Små barn är intimt förknippade med sin anknytningsperson för sin överlevnad. Därför är det lika skadligt för barn att bevittna hot och våld mot sin anknytningsperson som att själv utsättas. Barn som bevittnar våld har enligt lag rätt till brottsofferersättning. De har också, enligt Socialtjänstlagen, rätt till stöd och skydd på samma villkor som kvinnor som utsätts för våld.

Kerstin Almqvist tycker också att barnens rättsliga ställning behöver stärkas. Enligt Barnkonventionen har barnet rätt till regelbunden kontakt med båda föräldrarna. Men enligt samma konvention har alla barn rätt att säga sin mening och få den respekterad. Kjerstin Almqvist anser att domstolarna ofta ser till föräldrarnas behov i vårdnadstvister. Att de ofta har ett föräldraperspektiv i barnfrågor.

- Det är barnens behov att träffa pappa som ska vara avgörande och inte tvärtom.

Hon menar att det kan vara viktigt för ett barn att träffa sin pappa även om våld har förekommit. Men det finns inga belägg för att det är det. Däremot säger hon att det finns det studier som pekar på motsatsen - att det är skadligt för ett barn att träffa en våldsam pappa.

- Under intervjuerna med barnen i studien Barn som bevittnar våld så kom det fram att de flesta barnen inte ville träffa sin pappa så länge som han inte är ”frisk”, säger Kjerstin Almqvist.

Hon anser också att dokumentationen över vad barn utsatts för är bristfällig. I vissa fall har barnens upplevelser av våldet reducerats till ett: ”Och barnen har inte heller haft det bra”. När sedan våldet resulterar i en vårdnadstvist finns inte dokumentation över våld mot barnen, vilket då inte heller kan vägas in vid ett domstolsbeslut.

- Barn kan inte läka så länge som det inte finns trygghet. Och alla vet att det är viktigt att se barnens behov. Ändå tappas de bort.

text och bild: Lina Lundkvist

Läs mer om barns symtom och strategier

Mer information hittar du i boken Klinisk barnpsykologi : utveckling på avvägar av Anders Broberg, Kjerstin Almqvist och Tomas Tjus.

 


Utskriftsversion Utskriftsversion

uiqt|wB&tqvi5t}vls%vq{|H{wkqitzm{}z{5ow|mjwzo5{mtqvi5t}vls%vq{|H{wkqitzm{}z{5ow|mjwzo5{m