Länk till Kvinnofridslinjen, där du kan få hjälp. Eller ring direkt på tel. 020-505050

Anette Holm

Anette Holm, kurator på Kriscentrum för kvinnor

Tekniken som kontrollerar kvinnorna

Smartphones, Facebook och spionprogram.
Tekniken som förenklar så mycket gör också att förövare på ett helt annat sätt kan kontrollera, hota och förfölja sina offer.
– I början tänkte vi, det här är ju som James Bond, säger Anette Holm, kurator på Kriscentrum för kvinnor.

Första gången Anette Holm stötte på ett spionprogram var för några år sedan. En kvinna hade flytt från sin man och bodde på Kriscentrum för kvinnors skyddade boende. Mannen hade detaljerad information om var hon befunnit sig vid olika tillfällen.

– Han hade en del kriminella kontakter så först trodde vi att han låtit någon förfölja henne. Men efter ett tag visade det sig att han hade installerat någon funktion på hennes dator.

Många program kan missbrukas
I dag finns en uppsjö av program och appar som kan installeras på datorer och mobiler. En app kan tillsammans med mobilens GPS hjälpa föräldrar att ha koll på var barnen är. Fjärrstyrningsprogram kan ta kontroll över en dator och lösa krångel på distans. Det finns också program som registrerar tangenttryckningar och som med jämna mellanrum tar skärmdumpar av det som sker på en dator.

Tillverkarnas syfte är ofta gott. Vem vill inte ha koll på sina barn eller få snabb hjälp med datorkrångel? Men funktionerna kan givetvis missbrukas, vilket också händer.

– Fler vittnar om att de blivit utsatta för till exempel spionprogram, men vi är inte i närheten av den utbredningen som är i USA, säger Malin Olsson som är jurist och vice ordförande på Roks. Hon har gått en utbildning i Washington om teknik kopplat till våld i nära relationer och har också föreläst om ämnet

– Tidigare var tekniken dyr och mest förekommande bland de som sysslar med organiserad brottslighet eller bland hackers. Men nu är ju prylarna billiga och är tillgängliga för fler, förklarar Malin Olsson.

Hur är kunskapen i Sverige om det här?
– Den är inte stor, det märker jag på reaktionerna efter min föreläsning på Internationella brottsofferdagen. Jag har fått en hel del mejl från organisationer som vill veta mer och från utsatta kvinnor som säger att nu faller allt på plats. Bland gemene man är kunskapen skrämmande låg.

Anette Holm på Kriscentrum för kvinnor känner också att det finns ett behov av mer kunskap. Men hon upplever inte att spionprogrammen är så vanligt förekommande. Desto vanligare är det att förövarna använder Facebook och andra sociala forum för att utöva påtryckning. De kan hota sin expartner med att lägga ut nakenbilder om hon inte kommer hem. En del skapar också falska konton på sexsajter, lägger ut bild och telefonnummer och uppmanar män att ringa den här "horan".

– Många kvinnor är skräckslagna för att mannen ska lägga ut nakenbilder och att deras familjer ska se det. Nakenhet är ju mer känsligt i vissa länder än i Sverige och kvinnorna kan känna stor skam över att de någon gång tog de här bilderna. Även om det skedde under tvång.

Mobiltelefonen försvårar
Bara mobiltelefonen i sig utgör ett verktyg som underlättar hot och kontroll. När Anette Holm började arbeta i slutet på 1980-talet var mobilen ovanlig och när en kvinna kom till Kriscentrum så bröts kontakten med mannen på ett mer definitivt sätt. Visserligen ringde fler män på porten eller stod ute och vänta på gården. I dag behövs inte det. Mobiltelefonen följer med in och kvinnorna kan bli nådda hela tiden.

– Vi säger att de ska stänga av den, men det är jättesvårt. I dag är ju folk ett med sin mobil och sover med den jämte sängen. Då är det också lättare att känslomässigt komma åt någon. Kvinnorna blir ständigt påminda om att mannen är arg eller vill något och kommer med hot. Mannen kan också ringa barnen för att nå kvinnan. Det stör processen. Blir du hela tiden proppad med input hinner du inte gå in i dig själv och jobba igenom det.

Lättare få bevis
Men den nya tekniken har också en positiv sida. Eftersom allt lagras på mobiltelefoner och datorer är det lättare att bevisa vad som hänt, säger åklagare Per-Erik Rinsell som jobbar med sexbrott och brott i nära relationer.

– Tidigare kanske man framförde ett hot muntligen, på telefon eller öga mot öga, utan några vittnen. I dag skickar man ett SMS.

Men funkar det som bevis? Någon annan kan ju ha "lånat" mobilen och skickat SMS:et?
– Ibland kommer den invändningen där mannen påstår att någon annan skrivit meddelandet. Men det är tramsigt, det är så uppenbart för det handlar om saker som bara han och kvinnan vet. SMS är vanligt förekommande som bevis hos oss, säger Per-Erik Rinsell.

Text och foto: Nina Frogneborn


Utskriftsversion Utskriftsversion

uiqt|wB&livqmt5kmlmzjmzoH%vozmoqwv5{mlivqmt5kmlmzjmzoH%vozmoqwv5{m