Länk till Kvinnofridslinjen, där du kan få hjälp. Eller ring direkt på tel. 020-505050

Hedersrelaterat våld och förtryck

- en föreläsning om kvinnor som utsätts för våld och lever i en hederskontext

Marjam Piltan arbetar på Kriscentrum för Kvinnor i Göteborg med kvinnor som utsatts för hedersrelaterat våld. Hon föreläser om den målgrupp hon möter i arbetet i syfte att belysa komplexiteten, samt öka kunskapen om vad det innebär att leva i parallella rättssystem.

Marjam är kurator och socionom. Hon kom till Sverige från Iran när hon var 13 år och är flerspråkig. Detta underlättar då hon i sitt arbete främst träffar kvinnor från Mellanöstern som utsatts för hedersrelaterat våld. Varje år utförs cirka 5 000 hedersmord runt om i världen och hedersrelaterat våld förekommer i ett 50-tal olika länder, däribland Sverige.

Kollektivt, patriarkaliskt våld
Heder är en kollektiv identitet, starkt kopplad till stolthet och skam. Flickor och kvinnor som kommer från hederskulturer till skyddat boende har flytt från sin familj och kan i många fall inte återvända. Det handlar inte om en förövare, utan om ett kollektivt, patriarkaliskt våld där familjemedlemmarna inordnar sig i olika roller. Mamman i familjen har ofta ansvaret genom att se till att mannens uppsatta regler följs och hon kan även delta genom att exempelvis mörka vad som pågår i familjen för socialtjänsten. Bröder och morbröder deltar genom att kontrollera mamman.

Kvinnorna är särskilt utsatta då de ofta är isolerade, kanske ännu inte hunnit lära sig tillräckligt mycket svenska för att ha tillgång till information om sina rättigheter. Många har en bristande tillit till myndigheter och hur samhället fungerar, saknar sociala nätverk och egna ekonomiska resurser. De kvinnor som inte har PUT (permanent uppehållstillstånd) är rädda för utvisning och det finns ofta en känslomässig lojalitet till den egna gruppen, familjen, språket och de förväntas ofta ta ansvar för familjens heder.

För dessa kvinnor som Marjam möter kan det bli en konflikt i att det är fel i Sverige att bli utsatt för våld av män i familjen, en chock att det är lagligt att en man är otrogen men att det är olagligt med misshandel. Kvinnan kan beklaga sig över ekonomin, att mannen inte ger henne fickpengar eller att han kommer hem klockan tre på natten. Först efter kanske fem samtal kan det komma fram att hon blir misshandlad, detta är inte lika viktigt. Hon är van vid det fysiska våldet, hon kan beklaga sig inom familjen om det andra men inte om att hon blir slagen.

Lättare att stå ut med våldet än med skammen
Om kvinnan bryter sig loss så väntar isolering och uteslutning. Har hon inte permanent uppehållstillstånd så kan hon bli utvisad till hemlandet och där kan det vara svårt att veta vad som väntar. Hon måste välja vad som är värst och detta hjälper till att förstå varför kvinnan stannar kvar i relationen. Hon kanske därför finner sig i att hon måste kontakta svärmor innan hon går ut och då kan det vara svårt att ens tänka tanken att bryta sig loss. Det kan finnas en ära i att ha offrat sig för sin familj, att ha stått ut. Att stanna och ta hand om sin familj. Det är ett annorlunda tänk mot hur det kan vara i Sverige, där många tycker att det är bra att kunna stå på egna ben. För personer som utsätts för våld normaliseras detta ofta i vardagen, det kan upplevas som lättare att stå ut med våldet än att stå ut med skam och förlorad heder.

Orsaker till den upplevda vanäran kan vara att den utsatta umgåtts med personer av motsatt kön eller från andra grupper/religioner, har använt kläder som bryter mot gruppens klädkod, inte vill ingå i arrangerat äktenskap, vill skilja sig eller gifta sig efter eget önskemål, haft sex före eller utanför äktenskapet, är homosexuell eller använt droger. Klasstillhörigheten är ofta viktig och man får då kanske inte gifta sig med någon som är mer eller mindre fattig och utbildad eller med någon som tillhör en annan religion.

­­­– Vad händer om familjen struntar i hedern i dessa familjer?

– Du ger upp dig själv, du är en del av gruppen, familjen Det krävs stort arbete att existentiellt ge upp den du är, du blir en paria- utfryst, föraktad och utsatt för ryktesspridning.

– Vad händer när barnen börjar i svensk skola?

– Det är svårt för föräldrarna när barnen kommer in i det svenska systemet. De kanske inte längre har ett gemensamt språk som gör att de fullt ut kan prata om känslor. Föräldrarna gör allt för att få tillbaka kontrollen, den vuxna ska vara den som har kontroll. I hemlandet såg barnen att föräldern var vuxen men i Sverige kan de inte längre vara den vuxna, trygga personen då barnen måste tolka i olika vuxna sammanhang. Detta kan leda till att situationen blir alltmer desperat. Språk är att ha makt och det blir mer våld i ojämnställda samhällen, säger Marjam.

Att leva i parallella rättssystem, rätten till skilsmässa
Även en kvinna som har bott i Sverige i 10-20 år och genomgått en skilsmässa enligt svensk lagstiftning för flera år sedan kan fortfarande befinna sig i en våldssituation. Att vara skild enligt svensk lag är inte detsamma som att ha genomgått en muslimsk skilsmässa. En kvinna kan begära skilsmässa på egen hand endast om en imam och tingsrätten i hemlandet godkänner detta. Mannen och familjen kontrollerar i många fall fortfarande kvinnan, de kan ha rätt att ha nyckel till hennes hem och att komma och gå som de vill. Det behöver heller inte hjälpa att kvinnan har ensam vårdnad om barnen enligt den svenska lagen, mannen kan ändå ha hela vårdnaden. Enligt dessa muslimska regler måste mannen alltid bevilja skilsmässan. Däremot kan mannen skilja sig hos en imam utan att kvinnan vet om det, om hon inte har hemgift med sig in i äktenskapet. Män kan gifta om sig utan kvinnans vetskap och han kan även ta sig flera fruar.

Ett villkor för att utsatta kvinnor ska kunna få försörjningsstöd i Sverige kan vara en ansökan om skilsmässa. Gör kvinnan detta har hon i många fall mycket svårt att få igenom en muslimsk skilsmässa, det är mycket lättare om man kan få mannens underskrift först.

Då paret gifter sig bestäms ibland en summa, Mahr/hemgift, som hon ska få av mannen vid en skilsmässa. Har hon en hög summa kan hon avsäga sig denna och får då rätt att själv ansöka om muslimsk skilsmässa. Detta förutsätter att hon inte ansökt om svensk skilsmässa först. Är summan liten och mannen villig att betala den har hon inget att komma med.

Har inte paret genomgått en muslimsk skilsmässa måste mannen ha godkänt och skrivit på ett formellt papper om att kvinnan får lämna Sverige. Tar mannen med sig barnen kan inte kvinnan följa efter. I denna utsatta grupp är det inte ovanligt att kvinnan luras till hemlandet med lögner om att exempelvis pappan är dödssjuk och att allt är förlåtet. Även i dessa fall kan hemgiften vara till hjälp. Man kan använda hemgiften en gång för att lyfta reseförbudet och få loss kvinnan.

Om kvinnan skulle inleda en ny relation kan hon göra sig skyldig till utomäktenskaplig förbindelse.Detta kan uppfattas som otrohet vilket kan leda till att kvinnan riskerar straffrättsliga sanktioner när hon besöker hemlandet, kroppsstraff eller i värsta fall dödsstraff.

– Vad kan man göra mer för att hjälpa?

– Behåll kontakten, täta kontakter, om hon har brutit med familjen är det viktigt att hon har någon som hon kan ringa till och prata om vad som helst. Våga fråga, vad är det du vill att jag ska göra, vad behöver du? Kan man bearbeta familjen, försök att ta det i små steg, skapa en relation där de förstår att du inte vill splittra familjen utan hjälpa.

Fakta:

  • 2-3 flickor mördas varje år i Sverige
  • 1 500 – 2 000 är i behov av stöd eller skydd
  • 150 – 300 flickor är i behov av hjälp i form av skyddat boende

    Rikskriminalen, Sveriges Länsstyrelser

Men mörkertalet är mycket stort då det är förenat med livsfara att berätta för utomstående och/eller anmäla. Det är svårt att bevisa något och hedersmord får ofta en annan brottsrubricering som olycksfall, försvinnande, självmord eller mord.

Text: Kia Benroth


Utskriftsversion Utskriftsversion

uiqt|wB&livqmt5kmlmzjmzoH%vozmoqwv5{mlivqmt5kmlmzjmzoH%vozmoqwv5{m