Riyadh Al-Baldawi

Riyadh Al-Baldawi presenterade sin undersökning om barn och migration under Barnrättsdagarna i Örebro. Årets tema var Våld mot barn i nära relationer. Bild: SVT

Psykiatriker efterlyser forskning om barns känslor vid migration

 

Vad barn upplever och känner vid en migration behöver kartläggas bättre i Sverige. Det anser Riyadh Al-Baldawi, psykiatriker med lång erfarenhet av arbete med flyktingfamiljer.

Första tiden i Sverige är föräldrarna lättade och känner triumf över att ha klarat flytten till det nya landet. Samtidigt är barnen sorgsna och har hemlängtan. Det visar de intervjuer och samtal som psykiatrikern och överläkaren Riyadh Al-Baldawi presenterar i sin nya bok Den okända resan.

- Barnen känner saknad efter skola, klasskamrater och kompisar. Nostalgi är ett begrepp som går igen. Det här skapar ett gap mellan föräldrarnas och barnens känslor. Föräldrarna kan tycka att barnet gnäller eller missa att barnet är ledset.

Önskvärt med fokus på barnen

I sitt arbete på Orienthälsan, en mottagning inriktad mot invandrarfamiljers psykosociala problem, träffar Riyadh Al-Baldawi föräldrar och barn som flytt till Sverige. Nu har han sammanställt resultatet av samtal med ett 40-tal familjer under sex års tid, efter att de fått uppehållstillstånd i Sverige. 

Boken tar alltså inte bara upp föräldrarnas, utan också barnens känslor under migrationen, ett tämligen outforskat område i Sverige.

- Det finns undersökningar gjorda i till exempel Kanada och Australien kring vad barnen upplever, säger Riyadh Al-Baldawi.  Jag tycker det är viktigt att vi får höra barnen beskriva den första tiden i Sverige. Ofta får vi bara höra föräldrarnas berättelse.

Många av barnen i undersökningen drog sig för att prata med föräldrarna, eftersom de inte ville störa dem i deras triumf. Av de tillfrågade barnen svarade 64 procent att de vände sig till någon annan än föräldrarna när de mådde dåligt.

Så vad gör barnen med sin oro och sina svåra känslor?

- Många vänder sig inåt. Andra använder kompisar i hemlandet, de chattar eller skickar brev.

Föräldrarna börjar känna tvivel

Efter ungefär ett och ett halvt år i Sverige händer någonting.

Barnen börjar skolan, får kompisar och lär sig svenska. Parallellt börjar föräldrarna uppleva svårigheter, som arbetslöshet och saknad av tillhörighet. En ny klyfta uppstår.

- Risken finns att föräldrarna inte ser barnens framgång, och barnen får inte tillräckligt med pushning.

Sårbara barn kan bli sorgsna på nytt och de som fortsätter resan framåt kan ändå få en kris när de slutar se föräldrarna som förebilder.

Det är inte heller ovanligt att föräldrarna befinner sig i olika faser, där exempelvis mamman återhämtar sig, men pappan fortsätter känna hopplöshet. Då uppstår en splittring mellan föräldrarna, som i sin tur påverkar barnen.

Risk för aga och bestraffningar

Om klyftan mellan föräldrar och barn blir för stor, finns risk för bestraffningar och våld. Konflikterna har ingenting med heder att göra, berättar Riyadh Al-Baldawi, utan handlar om förändringen de vuxna genomgår.

- Vi hade ett exempel med en man med hög utbildning i sitt hemland som fick sämre social status i Sverige. Han kände sig belastad och reagerade med starka restriktioner på barnens framgångar. Det slutade med att han började slå dem, och barnen själva blev väldigt förvånade över hur pappan förändrades.

För att förebygga våld uppmanar Riyadh Al-Baldawi personal inom till exempel socialtjänst och skola att vara uppmärksam på samspelet i familjen den första tiden, utan att belasta föräldrarna.

- Det handlar om de första fyra, fem åren i Sverige. Ju längre tid ett gap får existera, desto längre tid innan föräldrar och barn kan hitta ett samspråk igen.

Länkar:
http://svtplay.se/v/2789136/svt_forum/barnrattsdagarna_2012?sb,k108208,1,f,-1
Se Riyadh Al-Baldawis föreläsning på Barnrättsdagarna i Örebro, i april i år. (SVT Forum.)


Utskriftsversion Utskriftsversion

uiqt|wBsqi5jmvzw|pH{wkqitzm{}z{5ow|mjwzo5{msqi5jmvzw|pH{wkqitzm{}z{5ow|mjwzo5{m