Om våld

Många förknippar våld främst med fysiskt våld som exempelvis slag och sparkar. Men våld är mycket mer än så. En användbar definition är: ”Våld är varje handling som genom att den skrämmer, smärtar, skadar eller kränker försöker påverka annan person att göra något mot sin vilja eller avstå att göra något den vill” (Per Isdal, Meningen med våld, 2001)

Det finns olika former av våld och det är vanligt att dela upp våld i fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld. 

Fysiskt våld är varje form av oönskad fysisk beröring och fysisk handling som skadar och orsakar fysisk smärta.

Psykiskt våld är kränkningar med ord och handlingar som riktar sig mot den närståendes person, egendom eller människovärde. Det kan handla om verbala kränkningar, isolering, hot och kontroll av olika slag. Det psykiska våldet kan också vara materiellt, som aggressiva handlingar riktade mot materiella ting i syfte att skapa oro och rädsla.

Sexuellt våld är när någon blir tvingad att delta i eller se på sexuella handlingar mot sin vilja eller i oförenlighet med sin egen mognad.

Ekonomiskt förtryck kan uttryckas genom ekonomiska hot, begränsningar av gemensamma ekonomiska tillgångar eller att tvinga någon att utföra ekonomiska olagligheter. Förtrycket skapar begränsat handlingsutrymme och verkar nedvärderande.

Materiellt våld innebär exempelvis att utövaren förstör saker i hemmet, gömmer eller slänger saker som den utsatte värdesätter eller kontrollerar de gemensamma tillgångarna så att den utsatte inte kan använda dem.

Digitalt våld har blivit allt vanligare i takt med det ökande användandet av digitala kanaler som exempelvis webb, sociala medier och mobiltelefoner.  Digitalt våld är framför allt vanligt bland ungdomar. Det kan exempelvis bestå i att utövaren skickar hotfulla mejl och sms, sprider rykten via sociala medier, kapar en persons Facebook- eller Instagramkonto eller laddar ner positioneringstjänst till mobilen och kontrollerar var en person befinner sig.

Försummelse handlar om att inte ge den vård, det stöd eller den hjälp som en person behöver. Det kan till exempel vara att låta bli att ge någon mat eller att inte låta en person få vård vid behov. Barn är en grupp som är särskilt sårbara eftersom de är beroende av sina föräldrar för att få sina behov tillgodosedda. Även äldre personer och personer med funktionsnedsättning, som kan vara beroende av professionella i sin vardag, är extra utsatta.

Funktionshinderspecifikt våld handlar om våld som är kopplat till en persons funktionsnedsättning. Det kan exempelvis vara att ställa rullstolen eller andra nödvändiga tillhörigheter på ett avstånd som gör att personen inte når dem, eller att inte hjälpa en person som har ett funktionshinder. 

Gemensamt för all typ av våld är att det handlar om en slags maktutövning. Någon använder sig av ett systematiskt bruk av olika former av våld och hot, för att kontrollera och utöva makt över en annan person.

Det som kännetecknar en nära relation är att parterna har känslomässiga band till varandra eller på något sätt står i beroendeställning till varandra.

Det kan handla om en partnerrelation (exempelvis samboförhållande eller äktenskap), relationen barn-förälder, släktskap, en person med funktionsnedsättning och hens personliga assistent, en person som vårdar en anhörig i hemmet och så vidare.

Våld i nära relationer är ofta ett mönster av handlingar som kan vara allt ifrån små subtila handlingar till grova brott. Eftersom våldet oftast äger rum i hemmet blir det sällan uppmärksammat av utomstående. Att personen som är utsatt och förövaren har en nära relation gör också att personen som är utsatt sällan polisanmäler brottet, vilket betyder att mörkertalet över antal våldsbrott i nära relationer är högt. (Källa: Socialstyrelsens handbok ”Våld”, 2015)

Därför är det svårt att säga hur vanligt det är med våld i nära relationer, det vill säga hur många som är utsatta. Enligt Brottsförebyggande rådet anmäldes under 2014 omkring 17 100 misshandelsbrott i Sverige där gärningspersonen var i nära relation med offret. I den Nationella trygghetsundersökningen uppger 16 procent av de som utsatts för misshandel att gärningspersonen var en närstående. Läs mer om statistik hos Brottsförebyggande rådets och Nationellt centrum för kvinnofrid.

Det finns vissa grupper som på grund av olika maktstrukturer är särskilt sårbara och utsatta för våld i nära relationer. Det kan vara till exempel äldre personer, personer med funktionsnedsättning eller personer som lever med missbruk.  

Oavsett vem det är som är utsatt är det viktigt att känna till att våld i nära relationer är ett brott. Våldet är alltid en kränkning av den utsattes mänskliga rättigheter. Alla som är utsatta eller har utsatts för våld i nära relationer har rätt till stöd och skydd från samhället.